Då var det det här med ytlighet och fåfänga igen. Har varit och fått naglarna fixade. Mkt roligare att sitta och skriva när man har fina naglar att titta på. Kotten var med och blev mkt beundrad av samtliga inblandade - nagelteknolog, hennes dotter och hennes kunder - så han ansåg också att det var mkt lyckat. När jag skulle därifrån la han däremot in en agressiv beställning på en promenad i vagn, dvs blev övertrött och började gallskrika. Då var det bara att gå tills han somnade och fortsätta gå så han inte vaknade innan han sovit klart. Det blev promenad från Karlaplan till Medis. På omvägar. Bra ur fåfängesynpunkt eftersom överflödskilon säkert blev en smula bearbetade.
Alltså seriöst. Är jag onormalt ytlig och fåfäng? Har ju Kotten, borde inte allt som var viktigt förut sluta spela så j---a stor roll? Eller...?
Han vrålar för övrigt, borde möjligen ta upp honom ur lekhagen. Eller förstör jag naglarna då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar