Idag har jag haft en vansinnigt typisk cattadag där jag prickat in allt:
1)Lämna tramsig men glad kotte på dagis.
2) Möte för att lösa en kris.
3) Manikyr (kris eller inte, det ska till mer än så för att jag ska ställa in min manikyr).
3) Teatermöte.
4) Hämta på dagis.
5) Turboumgänge med fortfarande tramsig och glad kotte.
6) Överlämning av kotte till make.
7) In till mitt andra jobb och hålla i en utbildning för nya guider.
8) Hem till en kotte som för all del fortfarande är tramsig men inte så glad längre eftersom han borde ha sovit för länge sen.
9) Lägga kotte.
10) Försöka hinna/orka umgås med maken.
Så här ser mina dagar ofta ut. Förklaring till både varför jag ofta är trött men också glad. Teater och tramsig kotte blir man glad av. För att inte tala om fina naglar!
Kriserna behövs för att man ska känna att man lever. Och jobbar man med teater så avlöser kriserna ofta varandra...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar