Äckelapa

Kotten nös just på mig med munnen full av mat. Vi är så himla osams nu.
Ska försöka blogga lite från verrnissagen på teatern i kväll.

AW

I andan av att få bättre ordning på mitt liv har jag börjat köra Anna Wahlgren-metoden på Kotten. Sovramsa samt bestämda ät-och sovtider. Förut var jag väldigt emot den typen av schema och tyckte att jag och Kotten får väl improvisera beroende på hur mkt jobb jag har under dagen. Men nu misstänker jag att dagsschema är bättre, för på det här sättet vet jag exakt när jag kan jobba och när jag behöver fokusera på Kotten. Om två veckor ska jag utvärdera och avgöra om jag fortsätter eller inte. I dagsläget ser schemat ut som följer:

08.00 Vakna, äta välling

10.00 Sova en timme

11.00 Vakna

11.30 Äta burkmat + efterrätt

14.00 Sova en timme

15.00 Vakna

15.30 Äta burkmat + efterrätt

17.00 Sova en timme

18.00 Vakna

18.30 Äta burkmat + efterrätt

19.30 Välling + Bus

20.00 Sova

Efterrätt i Kottens fall betyder naturligtvis en frukt av ngt slag, inte typ chokladmousse. Skulle bli alldeles för grisigt.

På onsdag har vi vernissage på teatern. Det är faktiskt min moster som ställer ut. Inte nepotism på ngt sätt, jag gillar verkligen hennes grejer. Foajén är helt förändrad nu när vi har hängt tavlorna, det blev jättefint!

Annars är det mkt på gång. Kortfilm ska spelas in, samt pilot för en TVserie. Två barnföreställningar repas. Och naturligtvis vår nya Commedia Ivanhoe. Vi håller oss sysselsatta...

To cool for school

Har hunnit med babypromenad med Kottens "tvilling", dvs hans lilla kompis som är född på samma dag, därefter några möten på teatern, middag med syster och svåger och därefter promenad hem.
Kotten sover och jag har en timmes fritid innan jag måste gå och lägga mig själv för att hinna sova ordentligt. Sömnbristen börjar märkas ordentligt nu, jag blir trögare och trögare i skallen för varje dag som går. Detta trots att Kotten är tillbaka på sitt vanliga sovschema och sover typ elva timmar per natt, så det är helt mitt eget fel. Måste lägga mig i tid och koppla bort alla besvärliga tankar så att jag får lite sömn. Jag hade sömnproblem redan innan jag fick barn och låt mig säga att det inte precis har förbättrats...
Kotten har fått sina första solglasögon. Han ser mkt cool ut när vi går på stan.

Vår!

Nu är det vår! Och jag är bara föräldraledig i 29 dagar till, sen åker hojen fram! Det är en av mina bästa dagar på året när jag kan ta min första cykeltur. I vanliga fall skulle det ha skett för ett tag sen, men svårt att dra barnvagn när man cykel. Projekt för hösten är att införskaffa en christianiacykel, alltså en trehjuling med en stor låda framför styret. Då kan Kotten sitta i lådan och bli runtskjutsad.
Jag ser det som en solklar fördel att jag kommer att bo längre från stan och därmed ha längre cykelväg varje dag. Cykla är roligt. Det blir värre på vintern. Åka tunnelbana suger.

Ordmärkeri

Jag brukar hålla med Katrin Zytomierska i ganska mkt, men idag är hon ute och cyklar. Särskilt som hon inte håller reda på terminologin utan skriver om jämställdhet men kallar det för jämlikhet. Jag vet, de som märker ord är de som inte får ligga tillräckligt. Seriöst, jag har en nio månader gammal bebis som riktigt anstränger sig för att plåga livet ur mig och jag försöker driva en teater i stället för att vara föräldraledig. Min man kommer sällan hem före tio på kvällen så jag är oftast ensam med Kotten hela dagar. Helgerna går oftast åt till att jobba på teatern, städa, stå i baren, möten, skura toaletter, visa upp scenen för potentiella kunder etc. Tror ngn att jag bryr mig om jag aldrig får ligga igen? Faktiskt inte. Jag märker ord för att jag har ngn sorts bokstavskombination som gör att jag får psykos när folk inte vet skillnad mellan jämställdhet och jämlikhet. Eller säger "även fast" och "sveich" i stället för Schweiz. Och "igenkligen" är också irriterande. För att inte tala om särskrivningar, det är möjligen det mest enerverande som finns.
Liten brun hårig flicka står vid bar disk och väntar på sjuk gymnast. Det är allt jag har att säga för idag.

Nya tag

Okej, följande gäller: Den här veckan ska bli bättre och jag ska sluta vara gnällig. Kotten ska inte bli magsjuk, jag ska gå och lägga mig samtidigt som han på kvällen så jag inte blir sinnessjuk av sömnbrist och katten ska börja svara på insulinbehandlingen. Utöver det ska allt på teatern fixa sig. Sådärja, nu vet universum vad som gäller.
På lördag är det kortfilmsfestival hos oss på teatern. När jag ringde den ansvariga killen för att kolla upp alla detaljer bestämde sig Kotten för att sitta och bajsa högljutt i bakgrunden. Han tog verkligen i för kung och fosterland och det HÖRDES kan jag säga. Han väljer verkligen sina ögonblick den lilla killen. Jag med min bajshumor tycker ju mest att det är bra underhållning. Tills det är dags att byta blöja.

Trodde jag ja

Jag har inte skrivit på ett tag nu. Det kändes himla ironiskt när jag såg titeln på mitt senaste inlägg "Karman stabiliseras en smula". Trodde jag ja. Sen bröt ju helvetet lös. Det är därför jag inte har skrivit på ett tag. Och jag kan tyvärr än så länge inte skriva vad som egentligen har hänt som är så dåligt för det är inte officiellt än. Men det har så klart med teatern att göra.
Fan, jg känner mig som att jag i åratal har jonglerat med ägg och blivit bättre och bättre på det, slängt in fler och fler ägg utan att det har varit ngt problem, har hållit alla i luften. Så helt plötsligt langar ngn in ett salladshuvud och allt hamnar i obalans, ägg efter ägg hamnar på marken och till slut står jag mitt i äggröran och bollar med det där förbaskade salladshuvudet som jag inte ens ville ha in.
Möjligen en konstig beskrivning.
Ska skärpa mig på skrivfronten nu. Återkommer.

Karman stabiliseras en smula

Dagen började med dålig karma. Jag skulle av med min supertunga lånebarnvagn vid Hötorget som är en labyrint även en bra dag. Nu var två rulltrappor samt hissen sönder så jag fick åka upp åt fel håll. Möttes av en Pressbyrån och tänkte "sjysst, jag får mitt kaffe i alla fall!" - men då tog de inte kort.
Men sen tror jag faktiskt att jag har tömt ut den dåliga karman, för sen blev dagen bra. Jag var uppe på Neo och korrläste lite texter inför deadline nästa vecka. Jag använder ordet "korrläste" i dess friaste möjliga bemärkelse, egentligen satt jag bara och läste, artiklarna var så pass bra att det var svårt att koncentrera sig på stavning och dylikt. Så jag läste mest för nöjes skull. Särskilt en artikel som ska in i nya numret var heeeelt fantastisk, mkt klokt skrivet om våldtäktslagstiftning. Borde vara obligatorisk läsning för alla.
Sen skulle jag ha möte med min producent. Eftersom solen lyste orkade vi inte sitta på teatern utan satte oss på ett litet fik som heter Mona Lisa som ligger högst uppe på Kungsgatan, alltså på Kungsholmensidan. Det var lite svårt att koncentrera sig på det vi skulle gå igenom, för Kotten var på sitt soligaste och gladaste humör och satt och härjade hej vilt, och min producent satt mest och busade och gjorde miner åt honom. Då kom caféägarens fru, som är från Iran inte kan ngn svenska, fram och gjorde klart att hon ville leka med Kotten. Så hon bar iväg med honom och satte sig vid ett annat bord och jag och producenten kunde avsluta vårt möte i lugn och ro. Hur bra som helst! Kotten var också jätteglad och skrattade högt när kvinnan sjöng för honom på persiska.
Om min eländiga förkylning bara kunde gå över så vill jag påstå att allt håller på att vända till det bättre. Och snart flyttar vi. Det blir kul.

Dålig karma

Jag har haft en vecka med sjukt dålig karma, så det har inte blivit mkt skriva av. Jag har, och är fortfarande, sjuk. Kotten var sjuk, men han är frisk nu. Ena katten fick diabetes. Andra katten fick kräksjuka. Jag lyckades göra en dum grej mot en kompis som blev lessen så jag blev lessen. Swedbanks datasystem strular, så handpenningen på vår lägenhet har inte kommit in. Och igår blev barnvagnen snodd från vårt trapphus. Det måste vara ngn som är ondskan själv som snor en barnvagn, fattat inte folk vad de ställer till med? Som tur är har jag världens snällaste föräldrar och min far åkte från andra sidan stan imorse så jag fick låna deras vagn. Inte för att vara otacksam, men deras vagn är ett tungt och omöjligt jävla åbäke som inte går att svänga och som jag får ont i ryggen av. Men jag behöver bara stå ut en vecka, jag har redan beställt en ny vagn. Som är så smal att den får plats i hissen så att jag kan ha den i lägenheten.
Dessutom körde jag på kunskapsprovet hos tillståndsenheten, så vårt alkoholtillstånd dröjer ytterligare. Fick dock reda på att INGEN I HELA SVERIGE har klarat provet på första försöket. Jag skrev prov nr två idag, så hoppas att det går bättre.
Vidare har våra underbara hyresgäster som jag alltid klagar på äntligen sagt upp sig. Men det här med två månaders uppsägningstid har de inte fattat, så de vägrar att betala sina sista fakturor. De har hoppat sönder en hel vägg också som måste lagas, det blir inte billigt. De är säkert skitnöjda och tror att de satt oss i klistret ordentligt och ska komma undan med det. Men jag vägrar att ge mig här, nu ska de få igen för alla gånger de varit omöjliga och jag inte vågat säga upp deras kontrakt för att jag har varit rädd att vi inte ska klara oss ekonomiskt utan dem. Så nu är det krig. Ärendet ska till Kronofogden och sen upp i tingsrätten om det krävs.
Så det var min vecka. På plussidan kan jag dock säga att Kotten har varit ett mönsterbarn de senaste dagarna och att jag numera kan ge katter sprutor. Bara en sån sak.