Ibland tror jag inte att jag är tillräckligt tydligt med hur vansinnigt mkt jag älskar min dumma lilla kotte. Ofta får han ju bara vara det komiska inslaget i mitt liv som bajsar på sig vid fel tillfälle. Men sanningen är att han är underbar.
Förut fanns det en massa saker i mitt liv som jag kunde önska att jag gjort annorlunda. Men nu ångrar jag ingenting, för allt ledde fram till att jag fick Kotten.
Han vrålar "kissÄH!" när han ser hundar, tycker att frysen är en riktig höjdarleksak, näspussas när han tycker om ngn och ser ut som en liten trädgårdstomte. Han gör mig vansinnig och han gör mig lycklig.
That's it för idag. Jag älskar min son.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar